Interpersonell neurobiologi 2018-08-11T19:45:42+00:00

Interpersonell neurobiologi

På Psykologi med mera & Parkliniken arbetar vi genom den förståelse Interpersonell neurobiologi (IPNB) ger om människan

När vi på Psykologi med mera arbetar med par, individer eller med utveckling av organisationer använder vi flera olika metoder (se gärna nedan) och vi använder dem med den förståelse som Interpersonell Neurobiologi ger, vilket leder till fokus på vad som ger hälsa. Psykisk hälsa definieras i IPNB som integration mellan områdena kropp/hjärna – relationer – medvetande/mind/fokuserad uppmärksamhet. Den sociala hjärnan vi människor (och andra däggdjur) har gör att vi alltid kan utvecklas, i samspel mellan dessa områden.

Basen i Interpersonell Neurobiologi är anknytningsteori, och grundtanken om att vi är gjorda för att ha kontakt med varandra – och gjorda för att kunna hantera svåra saker och överleva. Inom Interpersonell Neurobiologi betonar vi just människans kapacitet och förmåga till läkning – och hur vi kan betona dessa delar i fungerande terapi.

Vi har flera olika utbildningar där Interpersonell Neurobiologi är den röda tråden, se gärna mer här.

Vad är Interpersonell neurobiologi?

Interpersonell Neurobiologi (IPNB) är inte en fristående metod utan en integration mellan olika forskningsfält som intresserar sig för hur vår hjärna, vårt medvetande och våra relationer hela tiden påverkar och förändrar varandra. Forskningsfältet integrerar kunskap från bland annat neuropsykologi, social neurovetenskap, psykologisk behandling, mindfulness och anknytningsteori. IPNB utgår från att hjärnan är ett socialt organ som byggs av interpersonella erfarenheter, och att dess plasticitet (förmåga att utvecklas och anpassas) gör att utveckling alltid är möjlig. I särskilt fokus är anknytning, affektreglering, attunement (“intoning”) och vårt relaterande –  och våra “sociala” hjärnstrukturer. Inom IPNB säger man att förmågan att vara med andra människor faktiskt skapar (om om-skapar) våra hjärnor. De goda nyheterna är att vi alltid kan förändras – de dåliga att vi anpassar oss lika väl efter ohälsosamma omständigheter. Man betonar speciellt hjärnans förmåga till utveckling och läkning och hur detta kan ske genom våra relationer.

För terapeuter, lärare eller andra som arbetar med utvecklingsprocesser hjälper IPNB helt enkelt att “känna sitt material”, precis som en konstnär kan sina färger och underlag. I alla former av utveckling sker förändringar i vår hjärna och nervsystem, med kunskap från IPNB kan redan verksamma processer förstärkas mer och det blir tydligt varför vissa metoder inte är så verksamma.

Vi vet numera att hjärnan fortsätter att utvecklas genom hela livet, den är vad man kallar plastisk och förändras av våra erfarenheter. Ny neurontillväxt stimuleras bland annat av riktad uppmärksamhet (som övas vid t.ex. mindfulness), nya upplevelser (t.ex. genom nya beteenden, tankar eller kunskap) och fysisk träning. Det ger oss stora möjligheter att genom att göra nya erfarenheter också kunna läkas, även efter trauman och andra negativa upplevelser.

Begreppet Interpersonell Neurobiologi kommer från dr Dan Siegel, som är psykiater och klinisk professor i psykiatri vid UCLA School of Medicine.

Integration – en syn på hälsa där differentierade delar som står i kontakt

Inom Interpersonell Neurobiologi ser man vårt medvetande (engelska Mind) som en självorganiserande, ständigt utvecklande process som reglerar energi och information – och som hela tiden påverkar oss såväl kroppsligt som i våra relationer. IPNB betonar i terapiarbetet integration av bland annat hjärnans funktioner som vägen till hälsa och välmående både fysiskt, mentalt, och relationellt. Integration innebär konkret differentierade delar som står i kontakt med och har kommunikation med varandra. Samma analogi finns mellan människor i denna syn på hälsa: människan mår bäst i relationer där differentiering (t. ex acceptans och till och med uppskattning av olikheter) finns men även kontakt och kommunikation.

Motsatsen till integration ser vi ofta i form av yttringar av kaos eller rigiditet, som ofta dyker upp som symptom när människor, parförhållanden eller organisationer inte fungerar.

Den neuronala synapsen  – och den sociala synapsen

I vår logga ser man två nervceller som kommunicerar. Kontakt är upprättad.

Det finns 100 miljarder nervceller i hjärnan. Kontaktpunkterna mellan nervcellerna kallas för synapser och innebär en möjlig elektrokemisk koppling mellan två nervceller. Varje nervcell i hjärnan kan ha upp till 10 000 synapser som skapar kontakt med andra nervceller.  Antalet möjliga kopplingar mellan hjärnans celler är alltså nästan oändliga. Mellan synapserna skickas signalmolekyler som tolkas av den mottagande cellen och omvandlas till en elektrisk signal som innebär att information överförs mellan cellerna. Kommunikation mellan neuron sker tre steg: 1, kommunikation över synapsen 2, förändrad biokemi i cellen till följd av detta och 3, aktivering av mRNA och protein synteser som ändrar cellstrukturen som en respons.

Nervcellen är beroende av kontakt, budskap och kommunikation från närliggande nervceller. Utan meddelanden från andra celler förtvinar den och dör till slut.

Den sociala synapsen är en analogi för kontakt och kommunikation mellan människor – och den funkar på samma sätt: kommunikation överförs, den ändrar biokemin inom oss och påverkar och ändrar vår hjärna, dess strukturer och tillstånd.  Utan kontakt med andra avstannar utveckling och färdigheter precis som hos nervcellerna – både hos små barn och vuxna.

Som Louis Cozolino skriver i The Neuroscience of Human Relationships om den sociala synapsen: “This, in essence, is how love becomes flesh.”

Nya vanor kräver nya val – och ger nya kopplingar i hjärnan: to SNAG the brain

Vanor och återkommande beteenden gör att de kopplingar i hjärnan som aktiveras regelbundet blir starkare får fler synapser och alltså blir mer och mer automatiska – till slut kan man säga att de val vi gör och de vanor vi skapar blir till en “motorväg” i hjärnan.

Du är med och väljer. Varje gång man tänker en tanke blir den banan starkare. Varje gång man utför ett beteende stärks den kopplingen. Det gäller både saker som är bra och mindre bra för oss. Slutar man med ett beteende kommer synapskopplingarna så småningom att förtvina. Motorvägen blir till en smal liten stig. Vad vi gör och inte och vad vi fokuserar på påverkar alltså hur vår hjärna bygger om sig.

Detta använder vi oss av aktivt i vår psykologiska behandling och parterapi – och i vår syn på att människan kan utvecklas och välja nytt.  Det kallas inom IPNB att “SNAG the brain” – en ordlek för det som sker i förändringsprocesser som står för stimulating neuronal activation and growth.

Läs mer om Interpersonell Neurobiologi

Läs gärna Daniel Sigels bok Mindsight för en fin introduktion. För dig som kliniker med intresse av hur du kan integrera förståelsen av Interpersonell Neurobiologi i din nuvarande metod, se gärna The Neuroscience of Psychotherapy av Louis Cozolino. Den beskriver hur neurovetenskap och psykoterapi möts i framgångsrik klinisk behandling.

Våra metoder och utbildningar

På Psykologi med mera arbetar vi med metoder från Kognitiv Beteendeterapi (KBT), Integrative Behavioral Couple Therapy (IBCT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Mindfulness, Brief Dynamic Therapy (BDT) eller Interpersonell Psykoterapi (IPT). Men oavsett metodval arbetar vi utifrån förståelsen av vad det är som gör att de olika delarna av metoderna blir verksamma – och att verklig kontakt mellan människor som kan acceptera varandras olikheter leder till utveckling, hälsa och nya inlärningsspår – vilket blir tydligt genom forskningsfältet Interpersonell Neurobiologi som alltså fokuserar på hur hjärnans sociala strukturer utvecklas i samspel med relationer.

Se gärna mer om våra utbildningar här.